Möss och människor, och en och annan älg

Häromdagen när jag var på väg hem från jobbet såg jag två älgar, en ko och en halvvuxen kalv, springa över ett fält. Kon stannade på vägen, bara 30 meter framför mig, väntade in kalven ett ögonblick och sedan fortsatte de över vägen och fältet på andra sidan. Det var länge sedan jag såg älg på Uppsalas breddgrader. Senast jag såg älg var i Abisko 2003, och innan dess var det ännu längre sedan. När jag var liten såg man ju älg då och då, även så här långt söderut. Är det så att älgstammen har minskat sedan dess och att det är därför det är så sällsynt?

Jag tänker ibland när jag ser djur ute i det fria, på vem som egentligen bebor jorden. Vi människor betraktar ju oss som huvudinvånare, men vad säger älgarna om det? Tänk t ex på de rymdsonder som skickats iväg till främmande planeter, som innehåller bilder av jordens invånade, en man och en kvinna, människor förstås, som står och vinkar åt rymdvarelserna. Varför skickar de inte ett älgpar i stället? Visst, det är vi som skickar rymdsonden, och vi som vill ha kontakt, men vet vi vem vi vill ha kontakt med? Tänk om det bara är rymdälgarna som är intresserade av våra sonder, medan rymdmänniskorna är väldigt ointresserade. Rymdälgarna kanske förresten redan har försökt ta kontakt med jordälgarna, de kanske inte alls förväntar sig kontakt med oss.

I Douglas Adams "Liftarens guide till galaxen" är det mössen som styr utan att vi vet om det. Eller är det verkligen det? Kan vi säga att en viss art styr jorden när de övriga lever totalt ovetande och ointresserade av det vid sidan om? Det tänker jag inte svara på, jag tänker fortsätta att roa mig med att iaktta de andra på håll.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar