Minns ni Fredsboken? Boken om hotet om kriget, som med all sannolikhet skulle innebära kärnvapen och jordens undergång. En pojke gick in i en TV-studio och sa med hög och klar röst: Jag vill inte dö, jag vill leva, alla barn vill leva, de vuxna vill leva... o.s.v. Och sen tror jag att det blev fred och alla kärnvapen skrotades och vi levde lyckliga och hade picknick på gröna ängar, eller nåt sånt.
Jag vet inte om alla barn är rädda för krig i någon period av livet, och att det var att jag var barn snarare än kalla kriget som gjorde att jag var så krigsrädd på 70-80-talen. Men jag tror ändå att klimathotet har ersatt kärnvapenhotet som ett någorlunda realistiskt, och ännu mer globalt, undergångsscenario. Demonstrationerna för fred, broarna mellan dödsfiendeländernas ambassader, har ersatts av Earth Hour och annat som ligger mer i tiden. Det är bra att folk fortfarande vill rädda världen, även om det passar bättre att demonstrera var och en för sig hemma i brasvärmen än att gå ut med en massa annat folk på gator och torg, nu när individualism regerar över samarbete.
Det påstås att vi är extra besatta av jordens undergång i år, men jag tror inte att det stämmer. Även om vi har större resurser att förstöra jorden nu än förr vet de flesta som tar de realistiska hoten på allvar att vi också har mycket större resurser att rädda den, om vi vill. I de mer vidskepliga kretsarna har undergången alltid varit nära, och domedagsprofeter och dito sekter har alltid hittat en orsak till att vi lever i den absolut sista tiden just nu.
En betygsatt lista på undergångsscenarier fanns redan i nr 7 2010 av Kupé. Zoroastrernas undergång utsågs till den häftigaste. Den handlar om ett 12000-årigt krig mellan Ohrmadz (snäll) och Ahriman (dum), som avslutas med att en drake äter upp alla syndare och en meteor smälter all berggrund, varpå alla renade människor pratar samma språk, är glada och får dricka en magisk odödlighetsdryck.
På delad sistaplats kom Klimathotet, med sin sega handling, och Syndafloden, med sitt konstiga upplägg med en kort actionsekvens i början, som följs av ett långt relationsdrama. Övriga tävlande var Ragnarök, Harmageddon, Andra världskriget och 2012-apokalypsen.
Kärnvapenhotet togs upp som fortsättning på andra världskriget, men betygssattes inte som självständigt undergångsscenaio. Men nu har det dykt upp litet nya kärnvapenhot som inte ens har så mycket med andra världskriget att göra: Nordkoreas nya ledare som ingen vet något om förutom att han har kärnvapen till sitt förfogande, Irans märkliga "kärnkrafts"-bygge som nästan ingen vet något om, Sverige som mitt bland sina vapenaffärer, som tydligen är lätt att slippa ta ansvar för, skickar plutonium till det enda landet som faktiskt har använt kärnvapen i krig, kan något av dem ge oss det där globalt förödande kärnvapenkriget som vi har fruktat så länge?
Egentligen tror jag ju inte det, men undergångsspekulationer är kul. Och nostalgi är ännu bättre.
Ang Earth Hour..
SvaraRaderaDessutom, i praktiken bränns nattetid samma mängd kol jorden runt oavsett om glödlampor är av eller på, givet hur kolkraftverk fungerar.
Freedom Light Bulb
Som syns, med referenser, är det bara ett av de felaktiga argumenten bakom att förbjuda vanliga billiga glödlampor.
Ja, men hur kan det vara ett argument för att glödlampor är bättre än lågenergilampor? Sänker vi den totala energiförbrukningen kan ju kolkraftverken dra ner på produktionen och koldioxidutsläppen sjunker.
RaderaArgumentet att glödlampor avger värme haltar också, eftersom det är energikrävande värme, och koldioxidutsläppen ökar med lågenergilampor endast om fossilbränslen är mycket vanligare till husuppvärmning än till elproduktion, vilket sällan är fallet. Fast det stora problemet då är väl inte glödlamporna utan värmesystemet.
Det bästa argumentet mot lågenergilampor som jag har hört är egentligen helt bakvänt, men därför extra tänkvärt: Att gemene man inte använder energivinsten till att minska sin energiförbrukning, utan till att skaffa fler lampor.
Tack, Amelie
SvaraRaderaAtt byta lampor gör bara ca 1% skillnad paa nät förbrukning
http://ceolas.net/#li171x
saa även av det skälet är det bara symbolpolitik.
Kolkraftverk drar inte ner paa produktion under nattetid när mycket belysning används, de är avstämda för större förbrukning dagtid
och tar för laang tid att dra igaang igen paa morgonen om produktion dras ner.
Värmen är helt enkelt en positiv sidoproduktion av lampor som ändaa är paa (av andra skäl, alltsaa för att ge ljus).
Av manga andra skael enligt ovan och tidigare lankar haller inte besparingsargumenten.
Dessutom handlar det naturligtvis om folks rätt att välja oavsett besparing av,
just for att som du säger elektricitet kan komma fran andra källor ocksaa,
maanga av vilka aer fornybara och med laaga koldioxidutslaepp.
Alltsaa finns inte energibrist som grund till förbud, och aven om det gjorde det, saa skulle daa prisöknongen leda till mindre elektricitetsanvändning (och mer köp av energisnaala lampor) av sig självt.
Detta handlar helt enkelt om politisk dupering av befolkningen for att visa att "naagot görs", som raakar ge stora vinster till lampbolagen som sökte och fick förbuden paa de olönsamma billiga alternativen
Lampbolagen har ocksaa tidigare samarbetat mot konsumenternas väl i att begränsa lampors livstid (Phöbus-kartellen).
Detta är omfaangsrikt refererat paa http://ceolas.net/#li1ax och vidare.
Det finns, som ocksaa synes, maanga bra sätt att spara energi,
och t ex att släcka lampor man inte använder är verklig "slöseri" besparing,
medan att förbjuda det personliga vanlet av lampor inte är egentlig "slöseri" besparing, ocksaa givet att ersättande halogen lampor för vanligt bruk har olikheter och ocksaa förbjuds inom EU före 2016, enligt länkad lagstiftning.
Jag kan inte bedöma trovärdigheten i den sida du länkar till, men även om det bara är 1% av den totala elförbrukningen som sparas med lampbyte, så blir det en betydligt högre siffra om vi bara räknar belysningselförbrukningen. Om vi räknar varje delbesparing för sig så har ingen av dem signifikant effekt. Spar vi däremot in på många områden och lägger ihop dessa så blir det signifikant tillsammans.
SvaraRaderaNaturligtvis är det bara ett slag i luften att bara byta lampor utan att göra något annat. Att politikerna börjar där är nog för att det är enkelt att övertyga folk om det, för det påverkar inte deras liv att bara köpa andra lampor. De tunga bitarna, som att få folk att sluta köra bil eller flytta från stora villan till en liten lägenhet med fjärrvärme, påverkar folks liv för mycket, så det är väldigt få som jobbar för det, hur mycket vi än vill göra de där riktigt stora utsläppsbesparingarna.