Ovädret Hans är över oss. En i raden av kaotiska händelser som inträffat denna sommar. Det började hyfsat bra, men torrt. Några befarade att sommaren skulle bli som torrsommaren 2018, när en stor del av landets skogar brann upp. Men så blev det inte.
Istället regnade det. Några veckor före min fjälltur svämmade Kebnekaise fjällstation över och pumphuset spolades bort. Nåja, jag skulle inte precis dit, men tråkigt för dem som var där och inte fick uppleva lyxen med rinnande vatten och WC i väglöst land. Jag hade blivit besviken. Min egen fjälltur blev däremot förträfflig. Förutom lite väl låga moln vissa dagar hade vi perfekt väder utan vare sig regn eller gassande sol.
Veckan efter åkte jag på scoutläger. Det blev en till härlig upplevelse. Förutom en förmiddags hällregn, då vi planerade om en heldags kanottur till en halvdags, och satt under regnskydd och pysslade fram till lunch, och en kväll när det blev blött på väg till och från ledarcaféet, så hade vi mestadels uppehåll, och några dagar rentav soligt och varmt och badväder.
Samtidigt pågick en mindre lyckad scouttillställning, som ett par av våra scouter tyvärr hade föredragit framför vårt fina läger. Jamboreen i Sydkorea började vi få rapporter från redan de första dagarna på lägret. Där hade det hällregnat och översvämmats, så att lägerplatsen förvandlats till en decimeterdjup gyttjepöl där inga tält kunde slås upp och lägerstarten måste senareläggas. Senare hade det torkat upp och istället blivit ohälsosamt varmt så att inget annat än att sitta i skuggan och lida var möjligt.
På bussen hem från vårt läget hörde vi fler rapporter om kaoset på Jamboreen på radion. Dåligt organiserat, ingen tvål på dassen, magsjuka, uttorkning och skytteltrafik med ambulanser mellan lägret och sjukhuset. Flera länders byar skulle evakueras redan då. Dagen efter kom tyfonvarningen som definitivt satte punkt för lägrets fortsättning. Många scouter som var där hade sett fram emot detta under hela sin scouttid, eftersom det endast ges en chans i livet att åka på ett sånt här stort internationellt Jamboree. Och många hade säkert sparat pengar i åratal eftersom det inte heller är helt gratis. Jag lider med dem. Det var ju inte så här det skulle bli.
Och nu är Hans här. Vår tomt här hemma börjar likna en sjö mer än en villatomt, men än har nog vattnet inte kommit in i krypgrunden. Värre är det i Åre, och på andra rödvarnade ställen i Sverige, där människor avråds från att gå ut, vägarna är avstängda och tåg spårar ur när banvallen spolas bort.
Det var säkert så här förr också, ibland. Men experterna säger ju att det kommer att bli vanligare med klimatförändringarna. Lika bra att vänja sig. Och att vara mer tacksam för de stunder som faktiskt blir som önskats.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar