Tänk om det fanns ett samhälle där jag slapp köra bil! Tänk om bussen kunde gå en kvart senare eller dagis öppna en kvart tidigare så att jag kunde lämna barnen och ändå hinna med bussen. Sitta och vila medan någon annan jobbar med att transportera mig. Tänk om de som bodde närmast kunde vara där och öppna, så de andra kunde komma med bussen.
Tänk om vi kunde samåka mer. Ha gemensamma minibussar och samordna alla arbetsresor som går åt samma håll. Det är många som har så regelbundna arbetstider så de skulle kunna göra det till rutin.
Tänk om de kunde öppna butiken i byn, som lades ner för 30 år sen, och distriktssköterskemottagningen som också den lades ner. Tänk att slippa sätta sig i bilen, åka flera mil och leta parkering i en kvart. Tänk att i stället kunna promenera några hundra meter för att uträtta ärenden.
Tänk om jag kunde ta alla pengar som bilen slukar och köpa en tågresa till ett vackert semestermål. Lasta in packningen och familjen i bussen till järnvägsstationen, och fortsätta mot spännande äventyr.
Vilken frihet!
SvD1, SvD2, SvD3, SvD4
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar