I debatt i TV häromdagen diskuterade bl.a. Lars Wilks om rätten att bränna koranen. Han hävdade att det är en del av yttrandefriheten, och att det var rätt av Terry Jones att använda sig av denna manifestation. Rent juridiskt sett kan man ju inte invända: Det är inte olagligt att bränna böcker och det är tack och lov inte olagligt att kritisera en religion. Men handlingen ger ändå en lukt av bränt människokött ifrån sig. Yttrandefrihet är inte bara en rätt, utan även ett ansvar.
Bokbål är bland de starkaste symboliska handlingarna som existerar. Visst kan det användas, för mycket hårda, tydliga manifestationer i exceptionella fall. Att bränna böcker mot en religion i största allmänhet däremot, det gör man inte om man respekterar normala demokratiska idéer som den om alla människors lika värde.
Lyckligtvis verkar Lars Wilks vara ganska ensam om sina extrema åsikter. Och de är väl begripliga efter alla påhopp han har fått efter rondellhundsdebatten också. Världens alla ledare har fördömt bokbålet, och det är bra. Det är självklart att det är ännu värre att döda andra människor som hämnd för bokbålet, men två fel gör inte ett rätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar