Skolans naturprofil innebär att de är ute i skogen minst en hel dag i månaden och jobbar med alla ämnen där. Värdefullt i en tid när barnen sitter still framför TV:n alltmer och där allemansrätten är i fara för att folk påstås ha för litet respekt för naturen.
Sokratiska samtal betyder att barnen skall diskutera ett ämne, lära sig lyssna och respektera varandras åsikter. Viktigt i ett samhälle där vi har börjat erkänna det faktum att vältalighet ger de bästa jobben och den högsta lönen. En bekant hade uppmärksammat att det som förr kallades svågerpolitik numera kallas social kompetens och nätverkande. Intellektuell kompetens har bara betydelse om någon vet om den, och då måste man kunna tala om det för folk. I t.ex. USA har talträning länge funnits på schemat och det är verkligen ingen dum idé.
Temaarbete, där lärarna i varje arbetslag anknyter det de läser om i varje ämne till ett gemensamt tema, som hålls hemligt för eleverna, men de får vissa ledtrådar. Spännande att få ett sammanhang mellan ämnena! Vilken förståelse för världen eleverna har möjlighet att få!
Betyg kommer de få i sexan. Främmande för mig som är van vid att betygen senareläggs hela tiden. Jag var en av de första årskullarna att få betyg först i åttan. Jag kan visserligen tycka att det är läge att införa betyg i sexan, för att avdramatisera dem inför den dagen barnen skall sållas ut till gymnasiet. Men jag skulle önska att de styrande kunde ta betygen för vad de är: Ett simpelt redskap för ett enkelt urval till gymnasiet eller andra utbildningar.
Om jag frågar hur det går för min dotter i skolan vill jag veta vad de gör, hur hon gör, om hon trivs och hur hon fungerar i klassen, vad hon gillar för ämnen, vilka hon inte tycker är roliga och varför. Jag vill inte bara ha en bokstav på hur bra hon klarar målen. Allt detta vet jag redan i nuläget för att jag pratar med henne och det finns utvecklingssamtal.
Jag har förstått att rutinerna kring utvecklingssamtal inte fungerar på alla ställen, men hur hade politikerna tänkt sig att det skulle bli bättre genom att de inför betyg? Min farhåga om betygen ges för stor betydelse är att lärarna stannar vid dem och missar en del av det andra.
Jag blev också inspirerad att titta litet i den nya läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, LGR11. Och där blev jag påmind av en annan av mina favoriter: Religion.
Redan i andra stycket i inledningen står:
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell. (Min fetning)
Men individens frihet har inget med kristendom att göra, utan tvärtom var det just kristendomen som kritiserades när humanismen och liberalismen formulerade dessa tankar.
Svenska Kyrkan var en av de statliga institutioner som mest aktivt motsatte sig jämställdhet mellan kvinnor och män. Kvinnor fick prästvigas först 1958, påtvingat från regeringen och mot prästmajoritetens vilja. Öppna kvinnoprästmotsåndare prästvigdes in på 1990-talet, i särskilda vigningsceremonier för män som inte ville vigas samtidigt som kvinnor. Jag tänker inte uttala mig om huruvida detta har stöd i Bibeln eller ej, men det är verkligen inte kristendomen som har förvaltat traditionen om jämställdhet mellan könen.
I kristna kretsar finns också det största motståndet mot samkönade äktenskap. Många inom kyrkorna har velat avsäga sig vigselrätten sedan lagen om samkönade äktenskap kom. Återigen tänker jag inte uttala mig om stödet i Bibeln, men det här är ytterligare en anledning till att jag inte vill ha mina barn i en skola som bygger på en av kristendomen förvaltad etik.
För övrigt är kristendomen knappast konfessionsfri.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar