Enligt min livsåskådning är det fel att över huvud taget blanda in religion vid öppnandet av riksdagen. Jag är därför inte så förtjust i att det hålls en gudstjänst, vare sig den är interreligiös eller ekumenisk, i Storkyrkan av denna anledning. Men det här är en subjektiv värdering, och även om vi aldrig någonsin hade haft en gudstjänst vid detta tillfälle, skulle det inte vara ett bra argument för att inte ha en i år.
Humes lag och Det naturalistiska misstaget handlar om att försöka härleda vad som är gott ur empiriska fakta. Faktapåståendet "Det brukar vara gudstjänst i Storkyrkan vid riksdagens öppnande" är enligt den filosofin skilt från det etiska påståendet "Vi bör ha gudstjänst i Storkyrkan vid riksdagens öppnande".
Det råder förmodligen delade meningar om huruvida vi bör tillämpa denna filosofiska regel. Men att helt okritiskt bryta mot den i debattinlägg tyder på en viss omedvetenhet om att den över huvud taget finns. Jag ser det bara som okunskap om kristendomen och dess värderingar när Jimmie Åkesson påstår att det är de som utgör grunden i vårt samhälle, men även om det vore så, så är det inget uttalande om att det borde vara så.
Ändå bygger han hela argumentationen, inklusive påståendet om politisering av gudstjänsten, på denna sammanblandning av är och bör. Han tänker inte heller på att samma sorts resonemang går att använda baklänges, som: Vi har människor från många religioner i Sverige, därför är det en politisering av gudstjänsten att bara manifestera en religion. Utan mellanledet om hur det bör vara kan det inte bli politik.
Om "det har alltid varit så" skall vara ett giltigt argument, så måste mellanledet "att bevara traditioner är alltid önskvärt" med. Och då får Jimmie Åkesson på köpet problem med många av sina idéer som strider mot det som hans anhängare kallar "politiskt korrekt".
Nu skall jag faktiskt i rättvisans namn klaga litet på Åke Bonniers förklaring om varför ledare från tre religioner deltar i gudstjänsten, att riksmötet representerar hela svenska folket. Det fattas några led där också. Länken mellan riksmötet och gudstjänsten är ett. Det faktum att kristendom, islam och judendom inte representerar hela svenska folket är ett annat.
Den outtalade etnocentrismen genomsyrar Sverige mer än jag tycker är nyttigt. Men istället för att göra politik av att bevara den utan att definiera vad sådana saker som "svenska traditioner" betyder, bör vi göra politik av hur vi vill ha det nu och i framtiden.
Jag är inte så filosofiskt verserad som Amelie, men saknar konsekvens i SD:s argumentation avseende bevarandet av traditioner. Är bevarandet av traditioner generellt sett bra, borde man fortsätta traditionen med interreligiösa gudstjänser. Att bevarandet av traditioner generellt sett är dåligt står i motsats till stora delar av SD:s övriga argumentation. Min slutsats är att det inte är traditionerna i sig som är viktiga för SD, utan att de har ett annat outtalat övergripande mål och använder argumentationen om traditioner bara där det leder mot detta mål.
SvaraRaderaJag är ju inte heller någon filosof, men precis som du har jag upptäckt att SD:s politik är väldigt lätt att genomskåda. Jag skulle gärna vilja kalla SD för det mest otraditionella partiet i riksdagen, och definiera traditioner som de politiska traditioner av öppenhet, mångfald och jämlikhet som vi har byggt upp under 1900-talet, men det skulle ändå ge mig problem med begreppen, och "traditioner" blir bara ett meningslöst slagord bland alla andra.
SvaraRaderaNågonstans har jag hört en Sverigedemokrat säga att de vill förlägga sina ideal till det gamla folkhemssverige i början-mitten av 1900-talet, och det är ju bra att få en konkret tidsperiod att placera traditionerna i, även om säkert massor av traditioner hann komma och gå under den tiden. Och sen får man tycka (nästan) vad man vill om stryk åt alla barn som pratar andra språk än svenska i skolan, tvångssteriliering av tattare och andra oönskade element o.s.v. Men SD har inte fortsatt att nämna den tidsperioden som önskvärd.
Flera andra partier är egentligen inte bättre på att hantera traditionsfrågan, men de kan försvaras med att det inte är någon profilfråga som i SD:s fall. De andra partiernas profilfrågor är mer välformulerade.
Jag tror att ni helt enkelt missar skogen för alla träd. SD är emot vad de kallar islamiseringen av Sverige, och ifrågavarande gudstjänst är endast ett exempel på detta. Samhället förändras väldigt snabbt nu, och det är väl inte så konstigt om vissa grupper reagerar med oro över många företeelser. Så raljera inte så förbannat!
SvaraRaderaOch rabbinen skulle då vara ett tecken på judarnas infiltration av samhället för att uppnå världsherravälde? Ringer väckarklockan av den frågan?
SvaraRaderaJag är betydligt mer orolig över denna rädsla för förändringar som SD visar, och att de inbillar sig att förändringen går fortare nu än den har gjort förr.
Så jag fortsätter gärna att raljera, för rasism tycker jag inte ens är värdigt en saklig debatt. Däremot bör vi diskutera hur vi skall bekämpa främlingsfientligeheten, och hur vi skall hantera mångkulturen inom ramen för vårt demokratiska samhälle.
Jag visste inte att det hölls en gudstjänst i Storkyrkan i samband med riksdagsöppnandet... ;)
SvaraRaderaHur som helst håller jag med dig. Religion och politik ska INTE blandas samman, hur ekumenisk gudstjänsten än är. Jag trodde faktiskt att vi i Sverige hade passerat detta stadium i vår statsskick för länge sedan.
Det är ju inte bara rabbinen som representerar judendomen utan även prästen har sitt ursprung där. Konvertit eller inte, men jag undrar?
SvaraRaderaJag är i alla fall av den åsikten att politik och religion skall hållas långt isär!
Visst är det knäppt med gudstjänsten. Ännu mer absurt blir det när någon talar om att politisera en gudstjänst som hålls p g a riksmötets öppnande. Har inte riksmötet med politik att göra?
SvaraRaderaJo, Bonnier låter onekligen judiskt, men det kan ju vara på farssidan också. Inte för att det har någon betydelse, annat än litet kuriosa.