Livsmedelsverket har ändrat sina rekommendationer om smakportioner igen. Nu skall barnen få ett kryddmått av maten från 4 månader. Anledningen är bl a att rekommendationerna inte följs. Men varför över huvud taget ha rekommendationer då? Ett kryddmått mat har väl ändå ingen betydelse för barnens hälsa?
Det skulle naturligtvis vara litet enklare, men ändå förmodligen fortfarande rätt svårt, för livsmedelsverket att ge kostråd om alla vore exakt likadana. Men nu är det inte så, och då återstår två alternativ: 1) Låtsas att alla är lika, eller 2) acceptera verkligheten. Jag är ju forskare och utgår från verkligheten, medan låtsade antaganden i min värld är katastrofalt fel. Så jag väljer alternativ 2. Livsmedelsverket verkar ha valt nr 1.
Jag har tre barn, vars olika personligheter skulle få vilken förnuftig människa som helst att ifrågasätta det rimliga i att ange en speciell ålder för matintroduktion som skall rekommenderas för alla. Ettans ovilja mot palsternackspure vid fyra månaders ålder ogillades av BVC-sköterskan, som låg på oss om "smakfönster" och annat som alla ändå visste var påhitt som någon hade missuppfattat som fakta, och spridit ryktesvägen.
Tvåan snodde mat från våra tallrikar vid samma ålder, men då skulle hon inte ha det enligt de nya rekommendationerna. Hade vi inte varit mer erfarna och självsäkra, så hade vi väl blivit stressade då med.
Dessa små obetydliga detaljer i matrekommendationerna för spädbarn hör väl ändå till de största och mest äkta I-landsproblem som finns. Välnärda, friska barn till dito mammor låter livet styras av ett kryddmått mat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar